Lottas Dagbok

På bilden: Anton ska lira.

Ikväll har jag varit och lyssnat på Antons orkester som höll konsert. Det var väldigt trevligt.

Egentligen hade jag inte förväntat mig så mycket. Lite ”yyyyy-iiiiiii-yyyy-iiiiiiii” kanske, men de var verkligen jätteduktiga!

De spelade Stormande hav så att jag höll på att ramla av stolen. Så bra.

Efteråt var han väldigt nöjd. Och det var jag också.

Jag tänkte på det då jag satt där, att det inte ar länge sedan han var en jätteliten bebis och jag häll honom i min famn. Jag minns då han var nyfödd och jag absolut inte ville att han skulle bli stor. Nu fyller han elva snart. För elva år sedan gick vi och väntade på honom. Han var beräknad till den 11/12. Då det datumet väl kom hade vi ett bra tag kvar att vänta.

Nu är han stor. Fantastisk. Härlig. Underbar. Den första kärleken som tog andan ur mig är på väg att bli stor på riktigt. Och det känns bra.

– Posted using BlogPress from my iPhone