Lottas Dagbok

I natt drömde jag en av de värsta drömmar jag drömt i hela mitt liv. Och den hade en klockren symbolik.

De som följer bloggen vet att vi just byggt hus och att det varit väldigt mycket strul med bygget under perioden från just innan vi flyttade i och fram till nu (minst). De flesta vet nog också att jag just börjat jobba. Dock är det inte så många som vet att mitt arbete är relaterat till fastigheter. Men det är det.

Tillbaka till mitt nattliv då.

I drömmen bodde Fredrik och jag i en lägenhet i ett flerfamiljshus. Det var något konstigt med huset. Typ någon förbannelse som vilade över det eller så. Jag kunde inte gå ut ur huset. Då jag försökte gå ut så var det som att en magnetisk kraft drog mig tillbaka in. Fredrik kunde gå ut och in som han ville men då jag skulle gå ut så sögs jag tillbaka. Känslan var obeskrivligt otäck och jag vet inte hur länge jag hade hållit på och kämpat för att ta mig ut innan jag faktiskt lyckades komma utanför dörren på huset. Det är den delen av drömmen jag minns bäst. Då började jag sjunga högt i sömnen så att jag väckte Fredrik. Huset försökte att dra mig tillbaka i ena armen men jag fick tag i linningen på Fredriks brallor. Samtidigt såg jag hur en stor grävmaskin grävde upp tallarna i skogen bredvid. De skulle gräva upp husförbannelsen på något sätt. Just då vaknade jag. Eller Fredrik väckte mig för att jag låg och ylade. Jag minns att jag sjöng för att jag var glad för att jag hade kommit ut ur det där huset. Då jag vaknade hade jag ont i armen som huset hade dragit i. På riktigt. Det tog en lång stund innan jag somnade om igen.

I bland är det jobbigt det där med sömnen. Men det är en annan historia.

– Posted using BlogPress from my iPhone

Huu så sant, jag ser innebörden tydligt.

Kommentar av Mia 27 augusti 2011 @ 22:15

Ja. Verkligen. Det var en bedrövlig dröm.

Kommentar av Oinloggad Lotta 29 augusti 2011 @ 20:49