Anton kollar så att den nya fogen vid tröskeln torkat innan han tar på sig skorna.
Nu är jag heltrött. Ungarna har varit fantastiskt krävande de senaste tre timmarna. Ingen har velat lägga sig men nu tror jag att de två små sover. Didrik har skrikit hela kvällen. Ossian har vägrat att vara ensam i sitt rum trots att jag läst saga och sagt god natt. Jag har varit måttligt irriterad. Då är det lätt att bli lite högljudd. Två dagar i denna stilen räcker gott. Anton och Wilmer är inga problem. Wilmer sover över i Antons rum. Men sover gör de inte ännu.
Nu blir det långledigt. Hoppas att inte de kommande dagarna blir lika jobbiga som de två kvällarna som varit hittills. I morgon är det torsdag. Dag tre.
Det blev en lite stressig morgon men nu är alla iväg till sitt så jag har en lugn stund innan jag börjar med måstegrejerna. Vi gick upp lite för sent så Anton och Wilmer fick springa till skolan för att Anton skulle hinna med gänget som går till slöjden (som är på den andra skolan som han ska gå på till hösten). Didrik var helt tvär innan vi skulle åka till dagmamman. Han höll på och slet av sig brallorna och tog på sig kortbyxor. Till sist kom vi iväg trots allt.
Ååå.. fy sjutton vilken läskig dröm jag drömde inatt också. Vaknade upp 01.46. Den obehagliga känslan hängde kvar en lång stund. Innehållet i drömmen vill jag helst glömma bort men jag kan avslöja att det berörde både ond bråd död och ångest. Fy.
Blir så äcklad av den där ehecsmittan alltså. Igår var det en som dog också. Det blir inte mycket grönsallad för mig framöver. Inte för ungarna heller.
Näpp. Nu kom snickarna och började bulta på huset brevid vårt. Slut på lugnet alltså.

