Ossian tog ett skumbad igår kväll
Omväxling förnöjer.
Nu har jag haft dem alla fyra här hemma i omgångar den senaste veckan. Har de inte varit sjuka själva så har de varit hemma för att någon annan varit sjuk.
Idag är Ossian hemma med mig. Han hade fortfarande betydande feber igår kväll. Vet inte hur det är idag. Han verkar pigg men inte frisk. Han hostar och snorar väldigt myket.
Anton har sovit hos sin mormor och morfar inatt. Han vill så gärna göra det. Han var väldigt mycket bättre igår än han var i förrgår. Idag hoppas jag att han är helt bra för då kan han gå till skolan i morgon. Tyvärr missar han både fiollektion och ishockeyträning idag. Men det är inget att göra åt.
Nu ska jag klä på Didrik och gå och lämna honom hos hans dagmma vid åtta. De ska gå iväg och ha gymnastik idag. Det brukar de göra på torsdagar. Wilmer har redan åkt till morgonfritids. Både Wilmer och Anton älskar morgonfritids fär de får vara i gympasalen och spela spökboll (?).
Allvaret väntar.
Det är Anton Hysén som ställer sig frågan.
Han är den förste svenske fotbollsspelaren på hög nivå som kommit ut ur garderoben. Som gay. Jag tänker först; vilket raggningsknep! Men så är det naturligtvis inte.
I idrottsvärlden är det medeltiden fortfarande då det gäller detta. Det kan tyckas vara skitfånigt att det blir en sådan hets då en kille talar om öppet att han är bög. Pinsamt. Men det verkar vara så på riktigt. Extremt hetronormativt. Toppidrotten befinner sig där det övriga samhället befann sig för 20 år sedan typ.
Starkt gjort av killen att komma ut. Nu finns det en förebild. Svaret på frågan ‘var alla andra är’ kommer kanske snart.
Men.. heja Anton 🙂
..trojan i datorn på mindre än en månad.
Förra gången min dator fick System Tool var den 11 februari 2011. Då slet jag hårt med att få bort det. De beskrivningar över hur man ska göra funkade inte på min dator. Det virusprogram man rekommenderar hittade inte den dåliga filen. Jag hade bra hjälp av den trogne vännen Teeeeeby men vi lyckades inte lösa det. Men efter hans vägledning och en natts sömn vågade jag laborera lite själv i regedit. Helt plötsligt var det bara borta och jag fattade inte själv vad jag egentligen gjort för att få bort det.
Idag kom den igen, den fasansfulla masken. Valde att inte deppa ihop. Hämtade lånedator snabbt. Felsäkert läge. Körde det rekommenderade programmet Malwarebytes Antimalware vilket inte hittade något denna gången heller. Slängde ungefär femton nonsensgrejer som lagt sig på skrivbordet precis som förra gången. Googlade med lånedatorn och hittade sökvägen. In i regedit. Friskt vågat allt vunnet. Vips! Borta.. Nu vet jag ungefär vad av det jag gjorde förra gången som gjorde nytta.
Om någon behöver en närmare beskrivning av hur jag trollar bort System Tool så går det bra att mejla mig på loppan76[at]gmail[dot]com. Eller kommentera under det här inlägget. Det är nämligen inte säkert att man får bort det så lätt som det kan verka då man googlar runt på nätet. Bland annat finns det ett youtubeklipp som beskriver hur man gör och det sättet funkade inte alls för mig.
Så är det.
Det tar på krafterna.
Det gick bra på vårdcentralen. Ossian är på bättringsvägen. Bra läkare. Pratade en del krupp. Fick mig genast att känna mig som en bättre mamma. Om nu samtalet med sköterskan i morse fick mig att känna mig som en sämre. Konstaterade mest det som redan konstaterats tidigare. Att nästa gång blir det sjukhuset. Läkaren sa att Ossian sannolikt drabbats av två infektioner. Först magsjuka och sedan en förkylningsinfektion. Nog om detta.
I eftermiddag har jag haft lite tid att fixa med jobbsökande för båda sjuklingarna har varit med morsan. Kom ett litet kliv framåt. Bäddat för flera steg framåt. Sedan fick jag en uppenbarelse. En sak som jag så jättegärna skulle vilja göra. Jag brukar ju aldrig ångra saker jag gjort. Men jag kan ångra saker jag INTE gjort. Så är med facit i hand. Jag vet att jag hjar massor av utbildning men jag känner att det är en fåle jag saknar i mitt stall. Får se.
Nu hämta barn.
Jag vet inte om det är tredje gången idag jag skriver att Anton vaknade och var sjuk inatt. Detta innebar att jag också vaknade och gick upp en sväng för att sköta om honom. Det är väl ingen nyhet att jag brukar vakna på nätterna även då hela familjen är frisk och att jag då följer diverse serier som återkommer varje natt. TV11 är ett fynd. Jag vill inte kolla på kriminalserier och Arkiv X och annat läskigt. Inte heller se nyheterna om och om igen. Det ska vara lättsmälta, icke ångestframkallande program som inte kräver något av hjärnan.
På TV11 kan man numera se BB dygnet runt (nja). Så inatt var det ett gammalt BB-avsnitt som stod på tablån. Gäsp. Sedan kollade jag lite på Ola-Conny. Ullared på femman alltså. Ganska kul ibland.
Gekås i Ullared är för övrigt ett företag som lyckas peta in gratis marknadsföring både här och var. Då vi gick på stan i Norrköping i lördags sa Anton: ”Mamma vet du! I Familjen Annorlunda som är på teve, där åkte dom till ett jättestort gult hus som hette Ullared. Där gick dom och shoppade en hel dag. Fy så tråkigt! Dom vuxna tyckte att det var roligt men barnen tyckte att det var jättetråkigt.” Jag tyckte att det var en ganska rolig kommentar.
I vanliga fall brukar jag somna efter Gordon Ramsey vadhansprogramnuheter på femman. Trist är det i alla fall. I natt kollade jag dock på något som jag inte vet om jag borde ha skrattat eller gråtit till. Det var någon dokuvariant där de samlat par där mannen var otrogen hela tiden. Det var unga par där tjejerna egentligen hade kunnat lämna de där skitstövlarna till karlar men ändå envisades de med att hålla ihop med dem. Efter att de suttit i någon sorts gruppterapi där dessa män avslöjat att de haft sex med andra gick de tillbaka till sina mans- respektive kvinnohögkvarter. Där ägnade sig tjejerna åt att vara förkrossade över det deras karlar gjort mot dem. Karlarna å sin sida skattade, bråttades med varandra och var helnöjda. Hela programmet avslutades med att paren tävlade mot varandra med ett egenkomponerat cheerleadingnummer. Helt galet men uppfyller alla kriterer som räknades upp ovan. Behöver jag tillägga att det var en amerikansk produktion? Nae. Jag trodde inte det 😉
Natten som kommer ska jag försöka sova istället 😉
Anton är hemma hos mig och är sjuk idag. I natt vaknade han och hade feber och ont i huvudet. Han har fått Panodil hela dagen och mått bättre av det.
Till lunch idag bestämde vi oss för att återuppliva en gammal favorit. Då Anton var liten älskade han Gorbys piroger. Det ville han ha idag och det blev en riktig hit.
Hoppas att han inte blir långvaritgt sjuk. På söndag är det Team Sportia Cup (hockey) här i Linköping. Då ska han vara med enligt planerna. Kanske är det för optimistiskt att hoppas på det. Men han borde kunna vara med och titta på.
Nu kan jag inte skriva om det här alls längre tycker jag. Inlägg finns på andra sidan. Lösen kan man få via mejl. Adress finns i vänster spalt.
För några veckor sedan var det en snubbe som gick omkring med en slaktmask och hotade folk här i vår stad. Polisen tog honom efter ett tag vilket var positivt. Särskilt så man nu kan läsa om vad han hade för planer (vilket iofs egentligen inte är någon nyhet direkt).
Jag har läst lite om detta på annat håll. Det är verkligen en sorglig historia. Det är skönt att denne person sitter inspärrad nu för jag kan erkänna att jag tänkte på en del då när han gick lös. Tveksamt om undertecknad stod med på hans dödslista dock 😉
Foto: Jovars. Jag själv. Och pratbubblan har jag också gjort.
Mannen på bilden har varit en av mina följeslagare genom livet så här långt. I vått och torrt har han stått vid min sida. 8 bitar och 32. Super och i emulator.
Just då jag trodde att vi gjort upp för evigt återkom han för att, som jag misstänker, bli kvar ett bra tag. Nu mera i Wii-format och i den mobila formen DS. Jag tycker att han är helt ok. Han kan springa fort, skjuta eldbollar, flyga och simma. En riktig man med andra ord. Numera arbetar han även under cover. Som pingvin 
Han hade varit fulländad om det inte hade varit för hans musiksmak. Eller snarare bristen på variation i musiken som omger honom. Jag är så trött på att höra ljudet från honom. I svaga stunder är jag nära på att slänga ut honom för evigt. I alla hans former. Men han har en fanclub här som skulle bli så ledsna om jag gjorde det. Så han får stanna. Tsv.
..och det väckte lite tankar.
Karolina Fjellborg på AB skriver såhär. Ehh.. jo. Så är det nog. De som gjort bedömningarna av vilka som ska delta i denna såpan har inte gjort sitt jobb så bra. Om nu avsikten är att hitta personer som är stabila. Om det nu inte är så att det är en tillfällighet att flera personer får gå ut ur BB-huset på grund av att de gör paranoida uttalanden och att de talar osammanhängande. Eller att det utbrutit någon smittsam psykos 😉 Det har ju inte hänt under någon tidigare säsong vad jag kan påminna mig? Inte för att jag följde de slaviskt förr heller men något getöga då och då har jag allt kastat 😉
Annat var det på den gamla goda tiden 🙂 Pre freakshow. Jag minns första säsongen. Den som man aldrig talar om. Troligtvis eftersom att de allra flesta som gillar såpan så som den är nu tyckte att den första säsongen var trist. Jag tyckte det inte. Jag minns att jag hade kopplat ihop datorn med stereon (detta var 2000 så det var avancerad teknik 😉 ) så att jag kunde lyssna på deltagarnas samtal på kvällarna. Angelica som bara dammsög, Per som var nykter alkoholist, Paola och Christian som var kär i Paola.. och Anna (tror jag hon hette, hon som var homosexuell). Men det var då.
Undrar hur man själv skulle reagera på att bli instängd i ett sådant där hus under så lång tid. Jag tror att det skulle gå bra för mig. Kanske inte tillsammans med de där stollarna som är därinne nu. Men annars. Jag tror att jag skulle tycka att det var lite skönt. Faktiskt. Mitt psyke skulle klara det. Dock tror jag inte att jag skulle komma ut som en särskilt mycket bättre människa. Och jag skulle sakna mina barn jättemycket.
Usch. Säg till mig att sluta ägna tid åt detta!
Att vara hemma med en frisk Didrik är ett heltidsarbete. Eftersom Ossian spydde i torsdags var Didrik hemma med mig. Ossian var ju hos mormor och mådde kass. I morgon ska Didrik få gå till dagmamman. Ossian har ju feber och är sjuk fortfarande trots att han inte kräkts sedan i torsdags morse. Ungarna har inte träffats så Didrik hade egentligen kunnat gå idag men denna vecka var det fredagsdagis på måndagen så han fick vara hemma.
Han är verkligen en handfull. Springer runt och stojar, klättrar upp och hämtar saker i skåpen, gräver i min handväska, ritar på väggarna (!) och säger en massa.. hmm.. roliga saker. Nyss sa han att han fiser med snoppen. Kul. Luktar gott också 😉
Lottas Dagbok 