Inte för att jag tror att det gör någon människa gladare. Jo kanske kan det göra mig själv lite gladare.
Men.
Jag mår jättedåligt.
Ser för bedrövligt risig ut.
Och känner mig deppig.
Så. Bilden talar sitt tydliga språk.
Usch.
Vet inte vad det är. Det är väl barnen som har smittat mig. Mår skit helt enkelt. Det började redan igår kväll.
Nu ligger jag och vilar och hoppas på bättring. Hoppas att det går fort. Jag blir så deppig då de andra är ute och gör kul grejer och jag inte kan vara med. Längtar efter barnen men inser att jag inte skulle orka med att de klättrade på mig just nu.
Jag är i mina föräldrars hus. Jag har inte sovit på hela natten. Så fort jag stängt ögonen så har jag vaknat med ett ryck. Jag tänkte försöka vila ut nu. Det går inte så bra.
Suck.
Var iväg till IKANO en sväng för att handla ett par grejer. Vi är bjudna på fest i morgon kväll och hoppas att Didrik ska vara kry nog. Men det ser bra ut. Vi satsar på att kunna gå.
IKANO var fullt av småtjejer. Efter att ha följt den ringlande kön genom hela övervåningen fick jag svaret på varför.
Jo. Där satt melodifestivalvinnaren Eric Saade och skrev autografer.
Dollface.
Jag fick ingenting handlat. Får åka tillbaka imorgon.
Tack Photoscape
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hus och hem, husbygge, Husdjur, miljö, personligt, samhälle, skolan, TV
Från köksfönstret. Till vänster syns fredagsdagis där våra barn inte är idag heller.
Snö igen. Strunt samma. Vi sitter ju bara här inne i alla fall.
Anton var feberfri på morgonen idag. Han hostar väldigt illa fortfarande och är ganska snorig men nu borde han vara skolfärdig till på måndag. Om inte så få vi söka sjukvård. Tyvärr har han missat något av de nationella proven den här veckan. Hoppas att det löser sig på något sätt.
Didrik känns lite varm i pannan men är väldigt pigg ändå. Jag har inte provat febern med termometern men jag tror inte att han har så mycket.
Ossian är också hemma eftersom det är fredag. Det finns fortfarande magsjuka på fredagsdagiset. Igår hade det varit någon som kräktes där tydligen. Usch. Nu har Ossian med all säkerhet haft den där sjukan redan för de andra dagmammebarnen är ju på fredagsdagis och det har ju varit andra barn som varit sjuka efter att ha varit där. Men han kan vara hemma i alla fall. Tänkte hämta Wilmer tidigt också.
Nu på morgonen har jag ringt och beställt ett nytt mastercard. Jag fick ett nytt förra veckan men lyckades blanda ihop koderna så jag slog in fel kod för många gånger. Känns inte bra för nu har jag inte tillgång till pengarna på kontot. Går omkring med skrynkliga tjugor som inte räcker till någonting i jackfickorna.
Tänkte försöka masa oss iväg för att ta en titt inne i vårt nya hus senare idag. Tydligen är målningen klar typ. Nu ska de börja lägga golv nästa vecka. Det närmar sig flytt.
Hörde på nyheterna i morse att de har lyckats dra fram en kabel till det där härdsmältande kärnkraftverket i Japan. Samtidigt kan man läsa om en del andra framgångar i försöken att hindra en total katastrof. Håller tummarna nu.
Vår katt kollar på Pim och Pom på tv. Pim och Pom är två små katter. Han går fram till rutan och kollar om han får vara med och leka. Det går inte så bra för honom. Inte för teverutan heller. Anton tror att Laban behöver sällskap. Kanke är det så.
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, miljö, nyheter, personligt, politik, samhälle
Ser ut som skit just nu
Usch. Ungarna är fortfarande sjuka. Måtte de bli helt friska snart. De är sådär jobbigt halvsjuka så att man inte får någon rast eller ro.
Didrik och Anton har varit med mig på Nolima och städat. Det var ett bra tag sedan det blev städat där nu eftersom jag har haft sjuka barn hemma i en månad eller mer. Det blev dubbelt så dyrt för arbetsgivaren idag för städningen tog dubbelt så lång tid som vanligt. Men den var akut.
Städningen gick under omständigheterna väl. Anton satt fint och kollade på film hela dagen. Didrik har hjälpt mig att städa. Fredrik som skulle komma och avlösa mig med barnen vid två råkade visst komma halv fyra istället. Men jag reder mig.
Stopp i toan blev det idag så rörmokaren fick komma och fixa. Tack å lov inte mitt fel. Plötsligt började det bubbla i båda toaletterna då jag höll på och städade. Och sedan var det helstopp. Kissnödig halva dagen tills rörmokaren kom.
På väg hem så hämtade vi bilen som vi lämnade in igår. Nu är den tyst och fin. Och vi är ännu fattigare.
Väl hemma väntade disk. Jag är så jäkla trött efter den här dagen så jag orkar knappt se disk. Disken väntar fortfarande.
Dock inte tröttare än att jag orkar störa mig lite på EU:s energikommisionär Günther Oettinger. Han verkar ha fastnat i de tankegångar som jag hade igår. Han nöjde sig dock inte med att sitta och flina åt sig själv framför dataskärmen som jag gjorde utan gjorde ett fint litet uttalande i egenskap av EU:s energikommissionär. Skrattar både åt honom och mig själv nu. Han talar om apokalyps och missbrukar ordet som katastroffilmsmakarna. Apokalyps har inget med undergång att göra utan betyder uppenbarelse. Apokalypsen är Uppenbarelseboken som är den sista av Bibelns böcker. Det rör sig alltså om Guds ultimata seger över ondskan. Günter kanske har tittat lite mycket på film. Möjligvis behöver han hjärntvättas lite. Som jag själv.
Nu disk.
Det här har börjat ta helt vansinniga proportioner.
För inte länge sedan såg jag undergångsfilmen 2012. En hel del häftiga effekter där. Som tur är bara på film. Kanske inte heller väldens bästa.
Inte konstigt dock att tankarna vandrar åt det hållet. Jag är egentligen ingen katastroftänkare men är uppväxt med en fullfjädrad. Kanske därför.
Jag vet naturligtvis att jordbävningarna i Japan inte kommer att göra så att jordskorpan trillar av. Men associationer ligger nära.
Tillåter mig ett litet leende här trots att det kanske inte är helt politiskt korrekt. Fortsätter sedan att se gravallvarlig ut. Det är ändå en av de största naturkatastroferna i modern tid.
Idag är Anton och Didrik hemma. Didrik fick feber igår kväll och Anton är på bättringsvägen i sin infektion och han kanske kan gå till skolan i morgon. Anton och Didrik är en skön kombination. De gillar varandra och leker fint tillsammans.
Jag är skittrött på att ha sjuka barn här hemma nu. Jag har saker som jag skulle behöva göra men som inte blir gjorda. Igår då bara Anton var hemma (och det därmed fanns en praktisk möjlighet att få något gjort) hade jag extremt sparsam uppkoppling eftersom det mobila bredbandet gick av igår morse. Jo. Det är sant. Sådana kan gå av. Nu har jag ett låne.
Jag har hittat ett speciellt jobb som jag vill söka. Ett jobb som jag VET skulle passa mig utmärkt och där jag skulle passa utmärkt. Tyvärr är det jättesvårt då barnen är hemma. Sedan har jag mitt lilla jobb att sköta också. Det är mycket eftersatt just nu.
Eftersom att jag ”ändå är hemma” så är det jag som får ta de sjuka barnen. Det är ju lättare för mig. Det har varit lättare för mig i typ tio år. Kanske inte så konstigt att jag fortfarande hänger här hemma.
Hur många virus finns det i världen? Eller i Tallboda för all del.
Nu är Didrik också sjuk. 38.6 nu ikväll. Inte helt oväntat att det skulle komma. Han har varit väldigt frisk annars. Senast han var sjuk var precis efter jul. På bilderna ovan kollar han på hockey. AIK – HV71.
Anton är mycket bättre. Han blir anfådd då han anstränger sig så det blir ingen skola i morgon heller men han har inte feber längre. Inte för att jag har provat den men jag antar att han inte har någon för det verkar inte så.
Men två barn hemma i morgon alltså.
I morgon ska skruttbussen lämnas in också. Pallar inte städa den innan faktiskt. Den är grymt äcklig inuti. Strunt samma.
..och bestämde mig för att byta lösenord på min andra blogg. Vet inte hur jag ska göra riktigt ännu men det kommer att bli mer restriktivt. Det troliga är att jag kommer att vara lika generös som innan mot folk som inte är bekanta off line. Samma gäller för gamla bekanta som jag sällan eller aldrig träffar eller vänner som bor långt borta eller åtminstone inte bor i det direkta närområdet. Däremot de jag umgås med IRL som jag träffar på kontinuerlig basis kan jag lika gärna prata med face to face. Och jag kan ärligt säga att jag inte ens har riktig koll på vilka som har tillgång till det nuvarande lösenordet. Så det är dags för någon sorts förändring.
Som det är just nu så känner jag att jag måste tänka på vad jag skriver på den andra bloggen också. Det var inte det som var meningen från början.
För att göra detta på ett enkelt sätt kan de som är intresserade av lösenordet skicka ett mejl på loppan76[at]gmail[dot]com.
Jag har extremt dåligt nät idag så jag kommer inte att vara så uppkopplad skulle jag tro. Min mobila bredbandsdosa gick nämligen sönder imorse.
Tjing!
Lottas Dagbok 
