Lottas Dagbok

Igår var jag på Fif-möte. Jag är föräldrarepresentant. Barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz och sakkunniga Kristina Frank var där för att diskutera resursfördelning och personaltäthet i förskolorna i området. Det var ett intressant samtal.

En tråkig och lite märklig sak var att ingen från den förskolan där föräldrarna haft mest synpunkter på personaltätheten var någon föräldrarepresentant närvarande. Däremot två personalrepresentanter som berättade att de frågat alla föräldrarna om de kunde närvara på mötet. Ingen kunde. Då tänker jag att ‘var det inte viktigare än så? då får de skylla sig själva’. Å andra sidan så handlar det om barnens vardag. Om man tycker att något är dåligt och man får en chans att göra sin röst hörd, borde man inte göra det då?

Det roligaste på mötet var nog att den sakkunniga tyckte att att jag skulle komma och jobba hos dem på deras kontor. Det var nog mest på skoj men smickrande ändå ”Det är kul att träffa personer som tänker rätt.” Vad nu det kan betyda. Om det nu finns något som är rätt. Eller fel för all del. Ja. Så sa hon i alla fall.