Lottas Dagbok

Den sista riktiga semesterveckan. Usch.

Natten till idag har Anton sovit hos kompis och Ossian hos mormor. Idag har vi varit i Kränge och gjort lite ärenden. Ikväll hade vi vänner på kycklingtaco och gick en härlig prommis till vår nya tomt med alla jordhögar på.

I morgon är det dags att ta tag i jobbsökande och annat. Anton har sin första fotbollsträning också.

På lördag är det Linghemscupen. Och så ska vi träffa de nya ägarna till vår bostadsrätt för att skriva på lite papper. Det är väl ungefär så mycket jag vet om framtiden just nu.

Och så har jag tänkt på en sak; på mina föräldrar som är så snälla och hjälper oss med allting. Det är till stor del deras förtjänst att vi kunnat (ska) bygga ett nytt fint hus. Nu har vi kunnat sälja vår bostadsrätt för fina pengar och kanske kan vi göra oss skuldfria till dem så småningom. Det är även deras förtjänst att vi kunnat slutföra våra utbildningar utan att behöva leva på barkbröd under tiden. OCH. Jag kommer att göra exakt det samma för mina barn då det behövs. Om jag kan. Om det kommer att behövas. Jag tror att jag har igen det (om man nu tar sig friheten till ett egoperspektiv 😉 ). Både i tacksamhet från barnen och i sinnesfrid. I vetskapen om att jag gjort det viktigaste i livet. Alltså allt för mina barn. Det mesta för egen del skulle troligtvis ha en sur smak i vetskapen om att något av barnen hade skriande behov. Det behöver inte handla om ekonomi men det kan. Om jag kan. Bra en liten tanke..

Nu till min nya bok. Jens Lapidus Snabba Casch som införskafatts på ICA Maxi idag 🙂 Bättre sent än aldrig. Recension kommer. Men det kommer att dröja.