Bild på Didrik 22 mån idag
Nu är det bara två månader kvar till han fyller två år.
Några vattkoppor har han inte ännu (vilket vi konstaterade häromdagen) så idag bar det av till BVC för 18-månaderskontroll. Eftersom han är 22 månader klarade han allt och lite till. Han vägde 11.5 kg och var 83 cm lång. Huvudet var 50 cm. (Detta är lite skumt för vi var ju där den 22 juni och fick vaccination och då vägde han 12.0 kg och var 83.5 lång.)
Han är bra på att prata. Och det kommer meningar numera; ‘mamma tutte’ och ‘torka munnen’ typ. Sedan även långa radänger som man bara fattar en liten del av. Och så sjunger han. Waving flag och Svamp Bob Fyrkant 🙂
Hans fot som han vinklar inåt lite när han går har blivit bättre ju mer stabilt han går så den tyckte doktorn att han kunde ha en bra sko på 😉 Ingen vidare åtgärd. Han har heller inte längre någon tendens till att vilja gå på tå.
Han är fortfarande jätteinsnöad på bollar och klubbor men har börjat intressera sig lite för bilar och motorcyklar också nu. Tyvärr har vi inga dockor hemma just nu men han skulle säkert gilla sådana också. När vi var på bvc senast och fick spruta (22/6) tog han en av dockorna i väntrummet och gav den till mig och sa ‘din bebis’. Sedan lade han den i docksängen 🙂
Han är ett praktexemplar ❤
Söndag – Varamon
Idag har vi varit i Varamon i Motala och badat. Östergötlands finaste badplats! Och jag har köpt en skitful bikini. Skit också. Men det var akut för mina enda och bästa bikinibrallor har tyvärr åkt torktumlare… &/()=)(/&%&/(%¤#¤%&/()(/&%¤#¤%&/
Tyvärr verkar Didriks ‘vattkoppor’ vara ett resultat av en myggattack. Skit också.
Nu grill!
Hej svejs lördag – bad och vattkoppor
Idag har vi varit och badat. Jag mår fortfarande sugit men bedömde att jag skulle palla en dag på stranden. Det blev Arkösund med strand och en glasspromenad.
Didrik har vattkoppor nu. Dock är han inte särskilt sjuk så vi kan inte sitta inne med honom hela tiden. Säkert kan man ha synpunkter på detta men så länge han mår bra är det svårt att motivera att vi ska hålla på och hustomta. Han gillade stranden skarpt. Han fick inte bada men väl knata runt i kanten och sparka boll och gå ut på bryggan och hålla handen 🙂
Ikväll har vi ätit mat på Yrvädersvägen. Grill. Jag åt tills jag nästan gick åt.
Dagen slutade inte så bra. Ossian slängde en sten på sin ömma fader 😉 som studsade mot bilen. Det blev ett liv utan dess like tills alla var badade och hade fått på sig pyamas.
I morgon blir det nog Vadstena eller Motala. Vättern alltså.
Såja, nu är det bättre här (hälsan och huset)
Nu verkar det ha vänt för de flesta här. Ossians vattkoppor håller på att torka in. Anton och Wilmer är mycket piggare; avfärdar nog teorin om scharlakansfeber i alla fall. Didrik har hög feber idag men blir mycket bättre av Panodil. Vi väntar med spännig på att få veta vad det ska bli av det. Det kan vara vattkoppor. Det är alldeles för snabbt för att det skulle kunna vara Ossian som smittat honom. Däremot kom flickan som först fick det hos dagmamman tillbaka redan efter fyra dagar och det känns väl inte riktigt som att man kan vara smittfri på fyra dagar efter vattkoppor. Om det skulle vara så så stämmer det exakt med inkubationstiden. Vi får väl se.
Idag kom orderbekräftelsen på vårt hus med den senaste versionen av fasadritningarna. Det kommer att bli sååå fint. Huset kommer att levereras dag 4 i vecka 43. Det är torsdagen den 28 oktober 🙂
Samlad hälsostatus – gnällblogg
Anton: Bättre. Fortfarande misstänker jag scharlakansfeber på grund av konstig tunga och den allmänna symptombilden. Han har definitivt en svinkoppa på sin fot.
Wilmer: Sämre. Svårt att ta ned febern med febernedsättande men inte lika svårt som det var med Anton igår. Huvudvärk. Misstänker scharlakansfeber på grund av symptomen och konstig tunga.
Ossian: Prickig av vattkoppor och väldigt tjurig. Kliar sig lite men inte så farligt som man skulle kunna tänka sig med så pass mycket prickar.
Didrik: Feber 38.6 av okänd anledning. Jag hoppas på vattkoppor inom ett par dagar. Men med tanke på allt som finns här nu kan det vara vad som helst.
Jag själv: Definitivt halsfluss. 38,5, hes och med vit halsmandel. Lite ont i halsen såklart. Annars ok. Har inte mycket att välja på.
Fredrik: u.a
I morgon blir det nog en tur till vårdcentralen om jag får bestämma. Men det är ju inte alltid så lätt att få komma dit. Rekommendationerna är att scharlakansfeber ska behandlas med penicillin men det finns säkert någon anledning till varför inte så just denna gång. Men då får så vara.
Lotta leker doktor del två – kan detta vara en svinkoppa?
Impetigo? Eller vad heter det?
Nåja, någon gång ska jag väl dra nytta av min googleexamen 😉
Anton har den här konstiga grejen på sin fot. Först var det en gul blåsa men medan jag gick för att hämta kameran så sprack den. Från början var det ett sår som Anton fick då vi var på kalas i kvarterslokalen för snart två veckor sedan. Han liksom brände sig mot golvet så han kom farande som ett jehu.
Jag blir allt mer övertygad om att det är streptokocker som spökar här hemma.
Jag avvaktar i alla fall eftersom både Anton och Wilmer verkar mindre allmänpåverkade idag än igår.
Kan detta vara scharlakansfeber? Smultrontunga?
Antons och Wilmers tungor ser så konstiga ut idag på mogonen efter gårdagens och nattens höga feber. Jag har även kollat i halsarna på dem. Antons har lite vita prickar på mandlarna men är inte så röd. I Wilmers kan jag skönja prickar men de är inte vita. Han har dock tendens till sådana där illröda partier som man kan ha vid scharlakansfeber. Anton har ju haft ont i magen också vilket är ett symptom på det. Dock gjorde smärtdosen i natt susen för feber och huvudvärk har avtagit för att ännu inte återkomma med samma kraft (ännu i alla fall).
Angående tungorna så tycker jag inte att de riktigt ser ut som de bilder på smultrontungor man kan hitta på google. Och då återstår frågan; vad är det för konstiga utslag de har på tungan? För detta ser ju inte helt klockrent ut. Och båda har konstig tunga. Kan det vara begynnande smultrontunga?
Så det kan bli..
Barnen är ju som bekant (för den som hängt med i bloggen under dagen) sjuka. Det mesta har varit under kontroll men Antons feber har varit svår att få ner. Det har blivit värre och värre och hans huvudvärk har plågat honom så att han har skrikit och han har till och med yrat lite tror jag.
När klockan passerat 22 och vi hade konstaterat att febern inte brytt sig om varken det senaste Alvedonet eller den senaste Iprendosen så slog jag en signal till 1177. Först fick jag vänta i typ tre kvart. Var på fjortonde plats först och jag tror att sköterskan gick och fikade när jag hade könummer tio för där satt jag fast jättelänge. När jag kom fram hände inte mycket vettigt förrän jag blev kopplad till barnkliniken och fick prata med snälla Gabriella (som jag ju träffat tidigare vilket hon också mindes). Anton blev ordinerad en smärtdos av diverse febernedsättande medel vilken han svarade på. Detta följdes upp vid ca halv ett i natt. Nu ligger han i sängen och är svalare men vi kommer att ha ytterligare en kontakt med barnkliniken vid halv sju i morgon bitti. Klockan fem ska han få en till anpassad dos och om tillståndet är oförändrat kan det bli ett läkarbesök i morgon. Men vi hoppas på bättring såklart.
Det är lite lurigt det där med ljuskänslighet och att inte kunna böja hakan mot bröstet. Alltså det som indikerar hjärnhinneinflammation. Hög feber gör ju också barnet ljuskänsligt och gör att det gör ont att böja fram huvudet plus att allmäntillståndet blir kasst. Så det är inte lätt att veta vad som är felet. Dock kan läkarbesök på obekväma tider göra mer skada än nytta (fatta mig rätt) så går det att undvika dem så är det det bästa för alla. Jag gillar den varianten som vi testat nu ikväll. Anton slapp gå upp och klä på sig och åka till sjukhuset och vi testade en åtgärd via telefon (något jag aldrig skulle gjort på eget bevåg) och utvärderade sedan (men visst hade vi fått åka in om det inte fungerat såklart). Egentligen tycker jag att sjukvårdsupplysningen borde jobba på det sättet i stället för att bara sitta som en propp mellan allmänheten och sjukvården och läsa innantill i ett dokument som jag själv kan googla mig fram till.
Ja, ja.. fortsättning följer.
Barnen badar i poolen i trädgården innan sjukboomen.
Lottas Dagbok 