Lottas Dagbok

Men det är ju ingen nattblogg på riktigt. Fast så nära man kan komma. Numera sover jag mestadels nattetid.

Det var annat förr. Eller ‘förr’, om man nu ska sätta saker i ett rimligt perspektiv. Det har funnits perioder då jag knappt sovit på nätterna alls. Då jag inte kunnat sova för jag har mått illa för att jag varit gravid, haft en bebis hängande vid tutten eller störts av diverse telefonljud. Då har det hänt att jag skrivit här i bloggen. Ofta har inläggen varit mörka eller så har de handlat om sådant som jag legat och funderat på som jag varit tvungen att göra mig av med på något sätt. Tyvärr tror jag inte att det går att bläddra tillbaka och kolla vad som är skrivet på natten för jag ställde inte klockan på bloggen från början, och jag minns faktiskt inte vid vilken tidpunkt jag gjorde det heller.

Nu för tiden är jag sömnig då kvällen kommer. Åtminstone för det mesta. Men ikväll är den forna nattugglan vaken. Det är något, men jag kan inte sätta fingret på vad. Jag är nog lite överspänd. Det känns så i huvudet. I morgon skall det spelas hockeyturnering i Ljungsbro med Wilmers lag. Det är iskallt ute och jag ska vara tomte. Didrik bevisade imorse att hans övre magmun fortfarande har lite svårt att hålla tätt, och ikväll då vi kom hem efter en trevlig kväll inne hos grannarna mådde Anton dåligt (och jag ber en stilla liten.. att han skall hoppa upp pigg som en nötkärna i morgon bitti då han vaknar). Fick lite motgångar i studierna idag också. Det räcker nu.

Jag ligger inte och mår illa för att jag är gravid (vilket jag ju absolut inte är), och jag kan sova gott fast jag fortfarande har en liten vid bröstet ibland. Jag slipper även bli väckt av sms-ljud vilket jag är hjärtligt tacksam för. Ibland upplever jag fantom-sms-ljud nattetid men det har jag lärt mig att leva med 😉

Jag minns väl första gången jag blev väckt av ett sms på natten. Det var på våren 1998 och jag hade precis skaffat min andra mobiltelefon. Min Philips Fizz hade gjort sitt hade jag tyckt, och begivit mig till GEAB som det hette på den tiden (sedan blev det Phone House, och nu vetesjuttan vad de heter). Min kompis jobbade där då. Jag hade varit snål och hade haft pappa med mig. Jag vet att det var en Eriksontelefon, men jag kan inte minnas vad modellen hette (något på T var det 😉 ). Man kunde byta framsidan på den så att den fick en ny färg när man tröttnat på den gamla. Detta var innan de där telefonerna som man kunde byta hela skalet på kom. På den tiden var det tillräckligt ballt att kunna ringa med en mobiltelefon. Sms, eller texmeddelanden som man kallade dem då, var överkurs. Åtmistone för mig. Så när min kommunikationsradio plötsligt började pipa och blinka mitt i natten och undrade ‘läsa?’ så trodde jag att den fått fnatt. Jag minns att jag tryckte ‘ok’ och att jag sedan satt och undrade hur de där tre små orden hittat in i min telefon.

Nu är det ju nästan natt. Och jag känner att ögonlocken börjar vara så tunga, så tunga.

Här kommer ett foto taget i morse. Det föreställer två sura men söta badyspelare.

Hej Lotta,
det är fullt sjå med allt förstår jag! Du är otrolig som orkar och hinner med allt. Hoppas alla barnen får vara friska över jul. Det finns liksom inga marginaler, när någon blir sjuk så spricker planen. Hur ni orkar med all hockey och bandy ovanpå allt begriper jag inte. Vi hade första jullovsdagen idag och puh jag är trött. Lov är roliga för barnen och uttröttande för föräldrarna. Nu ska jag sätta mig framför teven med en chokladkaka, som om det inte räckte med att det är jul snart (med allt julgodis som kommer på köpet)! Kram till er alla från Märta

Kommentar av märta 20 december 2009 @ 22:40

Du har helt rätt i att lov (och helger för all del) är roliga för barnen och uttröttande för föräldrarna. Vi har inte börjat vårt lov ännu dock. Det är två dagar kvar i skolan för de stora två sedan blir det lite ledigt för alla barn. Jag har tyvärr massor med skoljobb hela lovet 😦 men nu är jag ju klar snart, så jag står ut. Men jag är trött just nu.

Kram till er också! Och God Jul om vi inte möts i cyberrymden innan dess 🙂

Kommentar av Lotta 20 december 2009 @ 23:11