Lottas Dagbok

För de är vackra. Trots att de är knallröda och lite halvdana att använda till det som de egentligen är till för, så är de jättefina.

Han har sovit hela natten som jag hoppades igår att han skulle göra. Nu på förmiddagen har han mått lite si och så eftersom han inte fått i sig särskilt mycket att äta. Jag baddade upp ögonen med bommulstuss med vatten på i morse så som doktorn sagt att man ska, men först hade han jätteproblem med att titta.

Nu har han dock bättrat på sig en del och klarar faktiskt av att sitta vid tv-spelet en stund. Jag hör iofs en hel del stönande läten men det är inte mycket som kan hålla Anton borta från det spelet då han fått tilllåtelse. Nu fyller det dessutom en funktion då läkaren sagt att han bör träna sina ögon de närmaste dagarna.

Jag gör inte mycket annat än vårdar idag.

..och så lite bilder. Mobbefoton (därav kvaliteten). Fotograf: Fredrik

Efter operationen var Anton jättetrött och ville mest sova. På bilden ovan hade han ännu inte vaknat upp.

Han blev sövd med gas och tydligen är det så att den sövningsmetoden orsakar mer jobbighet efteråt. Det tar längre tid innan preparatet går ur kroppen än vad det tar för det preparat man ger via kanyl.

Men till sist gjorde han i alla fall sitt första försök att vakna till. Man kan må kass i ett dygn efter  att man blivit sövd. Anton hade fått medicin mot illamående så att han inte skulle må illa. Kanske var det därför han var så trött också. Man kan visst bli det av de medicinerna.