Innebandyturnering – en slitsam dag
I dag har vi varit på innebandyturnering hela dagen. Det har varit ganska jobbigt för det fanns ingenstans att sitta och golvet var döskitigt. Anton och hans lag vann en del matcher och förlorade en del. De hade kul i all fall. Det var som det ska. Wilmer Fredrik och Ossian var en tur till Mjölby på hockeyträning på morgonen också. Det verkade dock inte ha påverkat Wilmers energi nämnvärt för han har inte suttit stilla på hela dagen. Vi hade i alla fall en stor matsäcksväska med oss på innebandyn. Den var så tung att den knappt gick att bära (för svaga jag). Ossian har sovit länge i vagnen så vi får se om han somnar i kväll överhuvudtaget. Han verkar må bättre i alla fall. Som alla övriga. Just nu.
Vad kan rimligtvis en ung människa ha gjort för att förtjäna detta?
Det här är inte klokt.
Vad kan rimligtvis vara tillräckligt för att ligga till grund för isolering av en ung människa i över ett dygn, kanske flera i rad. Maxgränsen för isolering ligger på 24 timmar men denna tidsrymd av isolering får endast tillämpas i extrema undantagsfall. På ungdomshemmet Lövsta skolhem kan ett nytt beslut om isolering fattas direkt efter de första 24 timmarna. Då kan man fråga sig på vad man kan tänkas grunda ett sådant beslut. Rimligtvis borde det vara sådant som hänt under de första 24 timmarna i cellen (vad som nu kan hända i en isoleringscell). Annars kan man konstatera att beslutet indirekt var fattat redan i förväg eller? Och att det andra beslutet är en ren formalitet.
Asså.. kom igen.. isolering är en jäkligt allvarlig påföljd.. eller vad man nu ska kalla det. Jag kan föreställa mig hur det känns att sitta där (undrar just om de som fattar dessa beslut kan det). Om det nu är så att man anser att man måste låta ungdomar sitta isolerade så länge måste det vara något fel någonstans. Eller kanske man ska slänga ungarna i finkan direkt? Om man nu ska låsa in dem menar jag. En av anledningarna till att man överhuvudtaget har sådana här ungdomshem måste väl ändå vara att gynna de ungdomar som av olika anledningar har behov av, eller förpassas till, att vara där? Isolering känns väl inte riktigt som något som har några positiva effekter. Jag förstår att det finns tillfällen då man ‘måste göra något’ men detta kan väl inte vara rätt metod?
Besök på museum och ny feber
15 februari 2009, 04:49
Filed under:
Allmänt,
Barnen,
bebis,
Bilder,
Familj,
Hälsa,
kultur,
Mat,
Melodifestival,
musik,
personligt,
Resor och utflykter,
TV
Jag har lärt mig nyttja tiden effektivt sedan jag blev fyrabarnsmamma. Nu verkar alla ha somnat in efter någon timmes rajtantajtan vid fyra på morgnkvisten. Detta ger tid till en liten vargtimmesblogg 🙂
Didrik är febrig igen. Han var det i går eftermiddag också men svarar bra på febernedsättande (man får hålla i skinkorna i över en halvtimme för att vara på den säkra sidan). Han har en förskräcklig hosta också. Det har Ossian med. Jag hörde honom hosta upp ett glas vatten på övervåningen nyss. Hoppas hans feber gått ned. I går var den en bra bit över fyrtio. Men han svarar också bra på febernedsättande. Jag är lugn.

I går tog vi en tur till Norrköping för att gå på en utställning på Arbetets museum. Det kanske låter vansinnigt men sjuklingarna låg nedbäddade i vagnen och deltog efter förmåga. Det var en skitrolig utställning med bland annat en massa tidstypiska prylar från olika årtionden.
På kvällen åt vi sushi och kollade på mello. Sushin var god. För övrigt har jag ingen kommentar.
Snart är det dags för folket här att kliva upp. I dag är det hockey för Wilmer om han fortfarande är kry när han vaknar, och innebandyturnering för Anton som är friskförklarad sedan ett par dagar men forfaranded lite hostig och snuvig. De får delta erer förmåga. Vi vuxna ska vara med…
Odjur i maten – eller inte
Inte på en enda av dessa bilder kan man veta att baggar, sniglar, larver eller maskar verkligen var i maten innan förpackningen bröts. Jag fortsätter sväva i villfarelsen att de krypit dit efteråt. Eller att fotografen själv lagt dit dem.
Linda Rosing – alternativ karriär?
Vi sitter vid frukostbordet och jag bläddrar i en Hänt Extra. Linda Rosing har fyllt 35 år och haft ett stort kalas vilket Hänt rapporterar att ‘ingen’ ville komma på. På en av bilderna syns Linda tillsammans med en gigantisk födelsedagstårta i form av två jättelika bröst med halvnakna bröstvårtor. Jag håller upp tidningen framför Fredrik för att visa honom fotona på Linda och tårtan, och fäller ett par kommentarer. Anton vars plats vid bordet är brevid sin fars, ser också, och utbrister:
”Jag TROR hon var med i Barda igår… jag TROR det..”
Idiotkunskaper (=jag – en idiot)
20.38
Sitter i soffan och kollar på På spåret på svt. Undertecknad har just briljerat med sina kunskaper i meteorologi; cirrus, cumulus, stratus. Helnöjd inser hon snart att de som sitter i burarna inte kan lämna ett fullständigt svar. Då utbrister Filip Hammar: ”Föra att citera mannen som sitter brevid mig här (och syftar på Fredrik Wikingsson); De som kan sådant här måste vara dumma i huvudet”
Tackar.
Om att förbjuda vissa typer av kläder
Vad är ‘rasistiska kläder’? Var drar man gränsen?
Så här har man gjort i Bromölla. Vissa vill förbjuda slöjbärande i skolan.
Jag vet att det är skillnad på dessa två företeleser men det finns även likheter (det handlar i båda fall om kläder 😉 ). Kan man förbjuda ‘kläder’?
Ok.. ett litet tillägg:
Jag fick en kommentar nedan från en person som undrade vad jag tyckte själv. Klipp ur svaret till honom följer (citerar mig själv):
”I princip tycker jag inte att man ska kunna göra det just för att det blir så svårt att avgöra ‘vad som är vad’. OM man ändå gör det är man ute på farligt vatten för att det blir svårare att definiera vilka kläder som man kan ‘förbjuda’. Man har liksom trätt över gränsen och det förvandlas till en definitionsfråga. Samtidigt tycker jag att det är fel att andra ska behöva känna sig hotade (hatade). Dessa ‘kängor och hängslen’ som ju tydligt förknippas med vissa åikter är det ju knappast troligt att man bär om man inte sympatiserar med dessa åsikter. Vissa tycker att ’sjalarna’ är en symbol för förtryck. Varför skulle man då inte kunna förbjuda även dem? Vem kan fatta sådana beslut? Asså.. jag har egentligen inget bra svar.. det är därför jag ställer frågorna..”
Jag har hittat en briljant skriven blogg
Mycket välskriven. Tyvärr är den död sedan länge och under tiden det skrevs i den uppdaterades den jättesällan. Författaren är en kille som blivit övergiven av sin tjej. Med sig när hon drog tog hon alla lampor. ‘Numera’ lever han tillsammans med sin hamster Gösta, vilken han resonerar med och skriver brev till. Sanningshalten? Vem vet..
Läsvärd.
*pekar snett nedåt åt höger*
Tre sjuka idag – en frisk
Ossian har 39,5. Hallelujah…
Lille Didrik har haft något som liknar falsk krupp inatt (vem trodde något annat? KAN jag få ett barn utan det?) Lindrigt dock så det var ingen fara.
Anton fick avstå från skridskoåkningen idag eftersom jag inte kunde följa med till ishallen. Jag tror det är bra för han låter väldigt snuvig fortarande. Inte pigg.
Wilmer är hos dagmamman. Motvilligt. Men jag gör allt för att motverka elvispfenomenet hät hemma..
Jag håller också på att få den jäkla sjukan. Jag känner det.
Ossian – I det blå skåpet? Nae, i badkaret..
Asså.. jag blir så trött. Nu har han gjort det varje dag den här veckan.
Denna bild är censurerad (frivillig) med hjälp av länk för den är superäcklig och bara för dem som vill ta del av min vardag den gångna veckan. For real..
I dag försökte jag verkligen att slippa. Jag kämpade skitlänge (haha.. där fick jag till det minsann) och vaktade honom men larmet gick från badrummet ändå…
Fy vad trött jag blir..
PS. En favorit i repris.
Sitsta natten ensam med gänget
*puh
Den här veckan har tagit på krafterna. Amen. I morgon kommer Fredrik hem.
Anton har varit hemma med mig hela veckan och är helt ok nu. Det märks på ‘brus’-nivån här hemma. Den lille är fortfarande sjuk men verkar inte ha så mycket feber längre men han låter som en gråsvart fågel när han ‘pratar’ och grinar. I alla fall tänkte jag att Anton ska få vara med och åka lite skridskor på friluftsdagen i morgon. Jag tänkte själv följa med och sitta brevid och kolla på. Kanske. Vi får se i morgon hur läget är då.
Nu ikväll är alla tre (som kan gå) lika omöjliga som de varit varje kväll hela veckan. De skriker i vårt sovrum just nu. Suck.