
Någon sorts HR-människa med examen i ekonomisk styrning. Bor med tonåringar och två batpigs i ett dåligt samvete av trä ett par kilometer från centrum i en liten stad.
Här är det blandat. Bara så man vet. Det hänvisas från alla möjliga håll också.
..är mina så låt dem vara är du snäll.
| Victoria Moen om Grattis i efterskott Sign… | |
| ★ Orsakullan som ble… om Det här är Laban – … | |
| Pernilla om När man har ont i örat och ont… | |
| Robert om Om ögonmigrän | |
| Jonas om Ögonmigrän.. |
Adm modererar alla kommentarer.
.är min andra blogg. Vet inte riktigt vad jag tänkte där. Vissa kan få lösen.
loppan76[snabela]gmail[punkt]com


så sant
Kommentar av Anonym 26 februari 2009 @ 03:00Du är helt enkelt aldrig någonsin riktigt ensam…
Kommentar av Ulrica 26 februari 2009 @ 05:49du har mail
Kommentar av Anonym 26 februari 2009 @ 06:18Absolut! På gott och ont 🙂
Kommentar av Trebarnsmamman 26 februari 2009 @ 06:47Ja, har dom inget bättre att göra så låt dom titta. Hur spännande kan det vara *ler*
Kommentar av Anette 26 februari 2009 @ 06:55Men visst funderar man…../Anette
Frågan är om det kommer gå så långt som det skildras i romaner som 1984 o Kallocain. Jag hoppas sannerligen inte!
Kommentar av Emsvardag 26 februari 2009 @ 07:46Tack för era kommentarer!
Kommentar av Lotta 26 februari 2009 @ 11:47….
Kommentar av Anonym 26 februari 2009 @ 15:26