Lottas Dagbok

I morse sov vi för länge. Skönt. Vi tog det lungt och sansat för vi var trötta allihopa. Anton vaknade åtta. Då hade jag för länge sedan ringt runt och talat om att vi skulle bli sena. Freud skulle nog ha analyserat översovningen som en undermedvetet avsiktlig handling. Jag var färdiglämnad när klockan var halv elva.

Hittills har jag hunnit ringa om min kassa mage (men inte fått svar ännu) och skriva ett mejl till rektor Pia. Nu måste jag se till att få iväg min uppsats till Örebro. Det ser inte ljust ut kan jag säga. Jag vet faktiskt inte hur jag ska bära mig åt just nu. Snigelpost kanske är ett alternativ. Vi får se..