Lottas Dagbok

..innan jag hade infriat all önkemål om kvällsmat som fanns här i dag. Pannkakor skulle det ju bli det hade vi ju bestämt och sådant går ju inte att ändra på om man har med Wilmer att göra. Anton ville dock inte alls ha några pannkakaor men han var jättehungrig och ville ha kötbullar och makaroner. Det fick bli korv till makaronerna för några köttbullar kunde vi inte fixa så snabbt i dag. Så för första gången har jag lagat två maträtter samtidigt vid spisen. I vanliga fall brukar de få äta det som bjuds men jag tyckte att det var så skönt att Anton över huvudtaget ville ha någon mat så det fick bli två rätter. Han verkar ganska ok med magen just nu. Han har inte sagt att han har ont i magen i dag. Däremot har han mått illa. Men det har varit bättre under eftermiddagen och kvällen. Nu håller vi tummarna för att det förblir så.

Ja.. om jag ska återgå till rubriken då. Fredrik hittade en gammal bilbana när han letade eftr ungarnas cykelnycklar förut idag. När han sedan gått till jobbet och jag skulle försöka åstadkomma någon sorts lugn här så tog jag fram den där bilbanan. Jag kan inte fatta vad jag tänkte med. HUR kunde jag låta dem bygga banan utan att kolla så att bilarna fungerade? Det gjorde de ju naturligtvis inte. Resultatet blev tre skrikande hungriga barn hängande i benen under tiden jag lagade mat. Jag skulle aldrig fixa att göra en repris på gårdagens inlägg https://mittsakalladeliv.wordpress.com/2008/03/13/foljande-konversation-kunde-man-hora-vid-vart-koksbord-for-en-liten-stund-sedan/ för det gick inte ens att urskilja alla hot och anklagelser som riktades mot mig vid det tillfället.

Nu är i alla fall alla rena och torra och sitter vid bolibompa. Utom Anton som sitter vid sin dator och spelar något kunskapsspel. Sedan blir det Lets Dance…

God kväll!