Lottas Dagbok

Nu börjar jag nog ha prickat in alla konstiga förkylninssymptom. Just nu har jag den stora äran att uppleva ömma fläckar i gommen som känns onnnnt i hela hakan när man trycker på dem. Det luktar hav i näsan när jag snyter mig och känns som att jag fått en kallsup. Ögonen gör pölar på örngottet då jag sover på natten och i förrgår kunde jag inte böja mig framåt för då hade ögonbollarna trillat ut.. *tjoff tjoff*… Jag lovar!

Den här helgen känns inte som att den har erbjudit någon rekreation direkt. I fredags kväll jobbade ju Fredrik på julbord och Winnerbäckefterfest på ´Konsert och Kongress´. I Lördags var han och Anton på hockey och i dag på förmiddagen var de på Antons hockeyträning. Jag har ju inte så mycket att välja på förutom att vara hemma och vakta resten under tiden. I dag har vi käkat köttbullar hos mor och far också. Det var gott..

I kväll har jag arbetat med mitt klassmammeuppdrag lite. Det är ju dags att samla in pengar till blommor till fröknarna till jul.

I morgon börjar analyserandet utifrån nyintitutionellt perspektiv. Känns som att jag ska bestiga Omberg typ. Jobbigt men det finns värre..

Anton kom i alla fall hem häromdagen och frågade ”Mamma… vad är en bög?” Jag svarade så gott jag kunde utifrån den nivå som jag trodde att han skulle snappa. ”Ja.. det är en kille som blir kär i en kille och inte i en tjej.. som det är vanligat att killar blir..” Då svarade han: ”Mamma.. i så fall är jag en bög för jag är kär i Alexander.” Han är så gullig lille Anton. Nog för att jag misstänker att det där är något han har fått för sig men för oss får han ha vilken läggning han vill.

Nu börjar det vara dags för sängen tror jag. Eller soffan… jag vet inte riktigt..

Nej men trist med alla förkylningar hoppas ni blir helt krya snart!

Här var oxå rätt dött i helgen. i synnerhet söndagen då gjordes inte många knop.. du vet det är bara hojjta till om du känner fö company nån gång när grabbarna dina är borta o ränner!

Kram på re

Kommentar av Jenny 10 december 2007 @ 16:21

Tack så mycket. Jag hör av mej nästa gång jag nästan avlider i tristess.

Kram tebax!

Kommentar av Lotta 10 december 2007 @ 18:34